Hur tar en MR-skanner bilder?
- From: IV nr. 6, 2007
MR står för magnetisk resonans, och hjärtat
i en MR-skanner är en spole, som skapar ett extremt starkt magnetfält, när ström sänds genom den. Magnetfältet är upp emot 100000 gånger kraftigare än jordens naturliga magnetfält. Av den anledningen är all metall bannlyst i närheten av skannern, då även en liten sax kan förvandlas till en livsfarlig projektil, när skannern slås på. Inne i skannern ligger man mitt i det kraftiga, homogena magnetfältet. Fältet får förenklat uttryckt alla kroppens väteatomer att rätta in sig, så att väteatomerna antingen pekar mot fötterna eller huvudet. Väte är synnerligen väl lämpat, då kärnan i atomen uppför sig som en mikroskopisk kompassnål. Väte har vi rikligt av i kroppen, då det ingår i alla vattenmolekyler. När fältet är inriktat, sänds en radioimpuls mot den del av kroppen som man vill undersöka. Frekvensen är vald så att den får just väteatomerna att svänga och därmed uppstår en störning i det annars så homogena magnetfältet. När impulsen upphör, riktar atomernas kärnor in sig igen, men samtidigt utsänder de en impuls, som en kraftfull dator kan översätta till en detaljerad bild av vävnaden. En skanning är smärtfri, och inget tyder på att den ger några biverkningar. Den första skanningen av en människa utfördes 1977 och gav, sett med dagens ögon, dåliga bilder men tekniken har blivit betydligt bättre.
i en MR-skanner är en spole, som skapar ett extremt starkt magnetfält, när ström sänds genom den. Magnetfältet är upp emot 100000 gånger kraftigare än jordens naturliga magnetfält. Av den anledningen är all metall bannlyst i närheten av skannern, då även en liten sax kan förvandlas till en livsfarlig projektil, när skannern slås på. Inne i skannern ligger man mitt i det kraftiga, homogena magnetfältet. Fältet får förenklat uttryckt alla kroppens väteatomer att rätta in sig, så att väteatomerna antingen pekar mot fötterna eller huvudet. Väte är synnerligen väl lämpat, då kärnan i atomen uppför sig som en mikroskopisk kompassnål. Väte har vi rikligt av i kroppen, då det ingår i alla vattenmolekyler. När fältet är inriktat, sänds en radioimpuls mot den del av kroppen som man vill undersöka. Frekvensen är vald så att den får just väteatomerna att svänga och därmed uppstår en störning i det annars så homogena magnetfältet. När impulsen upphör, riktar atomernas kärnor in sig igen, men samtidigt utsänder de en impuls, som en kraftfull dator kan översätta till en detaljerad bild av vävnaden. En skanning är smärtfri, och inget tyder på att den ger några biverkningar. Den första skanningen av en människa utfördes 1977 och gav, sett med dagens ögon, dåliga bilder men tekniken har blivit betydligt bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar